Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
november 2021 (1) september 2021 (1) juni 2021 (1) januari 2021 (1) december 2020 (1) november 2020 (1) september 2020 (1) augusti 2020 (2) juli 2020 (1) maj 2020 (1) april 2020 (3) februari 2020 (1) januari 2020 (1) oktober 2019 (2) september 2019 (1) augusti 2019 (1) juni 2019 (1) maj 2019 (1) mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Fler åtal för patentintrång
Dagens industri, Di Debatt måndag den 30 april 2018
Sverige är världsberömt för ett stort antal framgångsrika innovationer. Från slutet av 1800-talet lade dessa en grund för industriföretag som skapade nya arbetstillfällen. Sveriges ekonomi växte med näringsfrihet och uppfinningsrikedom.

Patentintrång är miljöförstöring för innovationer. Ett nytt utredningsförslag har nyligen överlämnats till justitieministern om skärpta straff för immaterialrättsintrång – men med undantag för patent. Stärkt patentskydd ingick inte i direktiven.

Utredaren, justitierådet Dag Mattsson, föreslår att nya brottsbeteckningar införs och att brotten delas in i två svårighetsgrader. Den som har gjort sig skyldig till upphovsrättsbrott eller varumärkesbrott av normalgraden ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år. Vid grovt brott ska man kunna dömas för grovt upphovsrättsbrott eller grovt varumärkesbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Utredaren föreslår även att åtalsreglerna ändras så att åklagaren får väcka åtal för dessa brott när det är påkallat från allmän synpunkt.

Det är välkommet att denna utredning blivit färdig. Men det är desto mer anmärkningsvärt att en utredning med samma verklighetsobservans om patentintrång inte ens blivit tillsatt. Den svenska patentlagsutredningen (SOU 2015:41) bereds enligt uppgift nu i regeringskansliet. Dess strävan att harmonisera svensk patentlag med övriga europeiska patentlagar är en sak. Men dess ignoranta inställning till patentintrång är verklighetsfrånvänd och negativ för utvecklingskraften i svensk företagsamhet. Den synes instämma i en tidigare Patentprocessutrednings uppfattning att ”patentintrång borde avkriminaliseras”. Denna tidigare utredning ansåg även att det gällande ”straffet som sanktion mot patentintrång inte spelade någon större roll och att kostnaderna för åklagaren att utreda mer komplicerade frågor om intrång inte kunde anses motiverade".

Det stämmer att straffet inte haft någon större betydelse – men inte för att dess potential var ringa utan för att det inte tillämpades. ”Patenträttsliga åtal är inte bara sällsynta, de allmänna åtalen kan sägas vara icke existerande. Inget allmänt åtal har väckts i patentmål sedan patentlagen trädde i kraft”, skriver Patentlagsutredningen.

Desto bättre att en annan utredning, ”Entreprenörskap i det 21:a århundradet” (SOU 2016:72), underströk att frågan är viktig.

Det finns två slags marknader för patent. Den ena (1) är mellan storföretag. Där har köp och försäljningar av licensrättigheter närmast karaktären av en byteshandel med patent som betalningsmedel mellan likaberättigade och ekonomiskt lika starka parter. Där förefaller det nu gällande patentsystemet fungera utan att de involverade parterna framfört önskemål om ändringar.

Det andra slaget av marknad för patent (2) är mellan en uppfinnare/ett mindre företag och som motpart ett eller flera större företag. Här finns i sin tur två slags affärsuppgörelser. Om (2a) uppfinningens värde är ringa, uppstår i allmänhet inga problem mellan parterna. Sluts ett avtal, betalas för det mesta så småningom ut den överenskomna avgiften utan större meningsskiljaktigheter.

Men om (2b) uppfinningen är mycket värdefull, kanske blivit en obligatorisk världsstandard som genererat miljardinkomster för det marknadsledande, licensköpande storföretaget, då kan det bli påtagligt billigare för det stora företaget att krångla med licensbetalningarna och betala jurister för komplicerade, utdragna tvister, som det mindre licenssäljande uppfinnarföretaget i längden inte har råd att matcha. Det mindre företaget med den dyrbara uppfinningen kan ha finansierat sig med stora lån och personliga borgensförbindelser.

Teoretiskt borde det finnas möjlighet för det mindre innovationsrika företaget att gå ihop med ett annat kapitalstarkt företag för att utjämna underläget mot den marknadsledande licensköparen. I verkligheten är emellertid nätverket på patentmarknad (1) ett stort hinder. Det lönar sig mer för de stora företagen att inte konkurrera med varandra, när det finns en mindre uppstickare som inte har mer än en stor affär att ta hem, jämfört med de stora företagen som har flera projekt och möjliga allianser att ta hänsyn till.

Uppfinnarkollegiet uppmanar regeringen att skyndsamt ta fram ett lagförslag som tillförsäkrar mindre uppfinnarföretag en rättssäker betalning för sitt arbete, även de med särskilt värdefulla patent. Patentintrång bör inte avkriminaliseras utan tvärtom bestraffas minst lika effektivt och avskräckande som andra immaterialrättsbrott.

Att patentsystemet fungerar bättre är en angelägenhet inte bara för uppfinnare utan för alla. Utan rättssäkerhet för avtalade ersättningar till patentinnehavare blir - när belöningar uteblir - innovationskraften hos enskilda uppfinnare tynande och hela företagsamhetens utvecklingskraft försvagad.

Carl-Johan Westholm, ordf Uppfinnarkollegiet
Dan Brändström, v ordf Uppfinnarkollegiet