Fler åtal för patentintrång
Dagens industri, Di Debatt måndag den 30 april 2018
Sverige är världsberömt för ett stort antal framgångsrika innovationer. Från slutet av 1800-talet lade dessa en grund för industriföretag som skapade nya arbetstillfällen. Sveriges ekonomi växte med näringsfrihet och uppfinningsrikedom.
Patentintrång är miljöförstöring för innovationer. Ett nytt utredningsförslag har nyligen överlämnats till justitieministern om skärpta straff för immaterialrättsintrång – men med undantag för patent. Stärkt patentskydd ingick inte i direktiven.
Utredaren, justitierådet Dag Mattsson, föreslår att nya brottsbeteckningar införs och att brotten delas in i två svårighetsgrader. Den som har gjort sig skyldig till upphovsrättsbrott eller varumärkesbrott av normalgraden ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år. Vid grovt brott ska man kunna dömas för grovt upphovsrättsbrott eller grovt varumärkesbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Utredaren föreslår även att åtalsreglerna ändras så att åklagaren får väcka åtal för dessa brott när det är påkallat från allmän synpunkt.
Det är välkommet att denna utredning blivit färdig. Men det är desto mer anmärkningsvärt att en utredning med samma verklighetsobservans om patentintrång inte ens blivit tillsatt. Den svenska patentlagsutredningen (SOU 2015:41) bereds enligt uppgift nu i regeringskansliet. Dess strävan att harmonisera svensk patentlag med övriga europeiska patentlagar är en sak. Men dess ignoranta inställning till patentintrång är verklighetsfrånvänd och negativ för utvecklingskraften i svensk företagsamhet. Den synes instämma i en tidigare Patentprocessutrednings uppfattning att ”patentintrång borde avkriminaliseras”. Denna tidigare utredning ansåg även att det gällande ”straffet som sanktion mot patentintrång inte spelade någon större roll och att kostnaderna för åklagaren att utreda mer komplicerade frågor om intrång inte kunde anses motiverade".
Det stämmer att straffet inte haft någon större betydelse – men inte för att dess potential var ringa utan för att det inte tillämpades. ”Patenträttsliga åtal är inte bara sällsynta, de allmänna åtalen kan sägas vara icke existerande. Inget allmänt åtal har väckts i patentmål sedan patentlagen trädde i kraft”, skriver Patentlagsutredningen.
Desto bättre att en annan utredning, ”Entreprenörskap i det 21:a århundradet” (SOU 2016:72), underströk att frågan är viktig.
Det finns två slags marknader för patent. Den ena (1) är mellan storföretag. Där har köp och försäljningar av licensrättigheter närmast karaktären av en byteshandel med patent som betalningsmedel mellan likaberättigade och ekonomiskt lika starka parter. Där förefaller det nu gällande patentsystemet fungera utan att de involverade parterna framfört önskemål om ändringar.
Det andra slaget av marknad för patent (2) är mellan en uppfinnare/ett mindre företag och som motpart ett eller flera större företag. Här finns i sin tur två slags affärsuppgörelser. Om (2a) uppfinningens värde är ringa, uppstår i allmänhet inga problem mellan parterna. Sluts ett avtal, betalas för det mesta så småningom ut den överenskomna avgiften utan större meningsskiljaktigheter.
Men om (2b) uppfinningen är mycket värdefull, kanske blivit en obligatorisk världsstandard som genererat miljardinkomster för det marknadsledande, licensköpande storföretaget, då kan det bli påtagligt billigare för det stora företaget att krångla med licensbetalningarna och betala jurister för komplicerade, utdragna tvister, som det mindre licenssäljande uppfinnarföretaget i längden inte har råd att matcha. Det mindre företaget med den dyrbara uppfinningen kan ha finansierat sig med stora lån och personliga borgensförbindelser.
Teoretiskt borde det finnas möjlighet för det mindre innovationsrika företaget att gå ihop med ett annat kapitalstarkt företag för att utjämna underläget mot den marknadsledande licensköparen. I verkligheten är emellertid nätverket på patentmarknad (1) ett stort hinder. Det lönar sig mer för de stora företagen att inte konkurrera med varandra, när det finns en mindre uppstickare som inte har mer än en stor affär att ta hem, jämfört med de stora företagen som har flera projekt och möjliga allianser att ta hänsyn till.
Uppfinnarkollegiet uppmanar regeringen att skyndsamt ta fram ett lagförslag som tillförsäkrar mindre uppfinnarföretag en rättssäker betalning för sitt arbete, även de med särskilt värdefulla patent. Patentintrång bör inte avkriminaliseras utan tvärtom bestraffas minst lika effektivt och avskräckande som andra immaterialrättsbrott.
Att patentsystemet fungerar bättre är en angelägenhet inte bara för uppfinnare utan för alla. Utan rättssäkerhet för avtalade ersättningar till patentinnehavare blir - när belöningar uteblir - innovationskraften hos enskilda uppfinnare tynande och hela företagsamhetens utvecklingskraft försvagad.
Carl-Johan Westholm, ordf Uppfinnarkollegiet
Dan Brändström, v ordf Uppfinnarkollegiet
måndag 30, april 2018