Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
februari 2020 (1) januari 2020 (1) oktober 2019 (2) september 2019 (1) augusti 2019 (1) juni 2019 (1) maj 2019 (1) mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Tekniken, eliten eller folket?
Svenska Dagbladet, gästledare lördag den 12 oktober 2019
Vad kan den nya tekniken göra med demokratin? Kommer folket lättare att kunna kontrollera makten, eller blir det makten som lättare kan kontrollera folket?

En blick bakåt i tiden! Utan Gutenbergs tryckpress hade Martin Luther varit en bortglömd munk, det europeiska kriget 1618-48 blivit något annat, liksom dagens värld.
Ångmaskiner, tidningstryckerier och järnvägar underlättade sedan kommunikationer och informationsutbyten. Den industriella revolutionen banade nya vägar för krig och fred. Allmän och lika rösträtt bekräftade nationellt uppvaknande.

Hade Hitler kommit fram utan högtalare och massmöten? Hade Roosevelt och Churchill nått ut utan radiotal till folket? Hade Nixon blivit president i stället för Kennedy 1961 om inte Nixons svarta skäggstubb blev synlig och givit ett för dåtida smak ofördelaktigt intryck i tv-debatter? Och hade Trump blivit känd utan sin tidigare roll som programledare i TV? Och hade han kunnat dominera nyheterna som nu om han inte hade 60 miljoner följare på twitter?

Visst betyder de politiska ideologierna mycket. Liksom de personligheter som på gott och ont dyker upp i historien och periodvis bemästrar delar av den. Men den tekniska utvecklingen lägger en grund för spridning av fakta och åsikter.

Efter ett halvt sekel med allmän och lika rösträtt i Sverige var ”partipressen” fortfarande en realitet. Väljarna blev politiskt skolade via sin tidning och hade vant sig vid radio- och tv-monopolet. Tidningsdöden har skördat många offer men har motverkats med skattepengar. Monopol-tv är historia.

Nu har Sverige haft ett helt sekel med allmän och lika rösträtt. Genom sociala medier hämtar allt fler information, och kan föra den vidare. Här förefaller folket kunna kontrollera makten bättre än tidigare, inte minst för att de traditionella nyhetsmedierna finns som korrigerande grindvakt mot falska nyheter.

Samtidigt är annonser och affischer även under valrörelserna allt mindre effektiva som påverkansmedel. Genom digital koll på vad varje väljare gör och har gjort nyligen, läser, har för intressen och kan tänkas göra, kan de politiska partierna vända sig med specialbudskap till varje speciell grupp. Liksom den som funderar på att köpa bil kollar bilar på nätet, och snart får obeställda mejl om bilar, kan en husägare i övre Norrland få mejl om lägre skatt på just hus i övre Norrland – eller att ett annat parti än avsändarens parti ”kanske” föreslår höjda skatter på just det.

Den seriösa dags- och veckopressen i väst är pressad av lägre annonsintäkter genom konkurrens från Google och Facebook och genom att bloggare och influencers drar till sig reklam. Dessvärre får den granskande, sakkunniga journalistiken minskat utrymme – en funktion som knappast uppvägs av statliga kontrollmyndigheter och enskilda opinionsbildare.

Tekniken utvecklas så att även en ledande politiker kan uppfattas säga vad som helst i ljud och bild, även om hela inslaget är konstgjort.

Folkets kontroll av makten har alltså blivit både enklare och svårare. Maktens kontroll av folket kan bli alltmer sofistikerad (eller brutal – välj ord). Några exempel:
Övervakningskameror på allmänna platser är en teknisk bagatell, och inte sällan motiverade. En total övergång till det kontantlösa samhället skulle innebära långt större möjligheter att kartlägga individer.

Tekniken med ansiktsigenkänning är en önskedröm för totalitära makthavare. Men all teknik kan användas även av en demokratisk stat, om flertalet av dess demokratiskt valda ombud vill det.

Makthavare är inte alltid politiker. Marknadsdominansen för ett fåtal välkända globala kommersiella sajter uppmärksammas nu alltmer. En enskild privat hackare skulle i dag kunna komma över information för att använda för utpressning av gigantiska värden.
Vanliga mobiltelefoner och moderna bilar kan ofta hackas och följas i detalj för den stat, den regering – det egna landets eller något annat lands, det företag eller den privatperson som har resurser till det.

Likhet inför lagen blir kanske ännu svårare att upprätthålla i en digitalt komplicerad värld. Korruptionen utrotas inte med ny teknik, men tar sig även nya former. Hederlighet i affärer och politik är lika nödvändigt nu som tidigare.

Tekniken förefaller ha vidgat klyftan mellan makten, som kallas Eliten, och folket, Populasen. Eller är det en tillfällig synvilla? Oavsett vilket – demokratier har tidigare gått under därför att folkmajoriteter röstat så, eller för att makthavare manipulerat.
Naturligtvis finns det konspirationer och inte minst konspirationsteorier. Men, som någon sagt, underskatta aldrig betydelsen av ren inkompetens.

Finns inte tillräcklig kompetens hos väljare och valda, räcker det inte med perfekt teknik och god vilja. Väljare måste förstå mer. De valda måste ha mer administrativ talang och erfarenhet, att få rätt saker rätt gjorda i rätt tid. Lätt att säga, kan det invändas, men icke desto mindre ofta avgörande och något som sällan har med höger eller vänster i politiken att göra. Många exempel finns utanför Sverige, i Sverige på riksplanet och i regioner och kommuner.

Kvalificerad granskning och analys, idéutveckling och opinionsbildning har blivit allt viktigare. Inte minst gjord av dem som inte står direkt i tjänst hos den politiska makten eller folket. Här är teknikens bidrag sannolikt som mest entydigt positiv.

CARL-JOHAN WESTHOLM är ordförande i Uppfinnarkollegiet, fil dr i statskunskap.