Staten kan fördröja företagskonkurser
Svenska Dagbladet, gäst, ledarsidan onsdag den 29 april 2020
Coronaepidemin har redan ekonomiskt skadat företagen i Sverige. Staten har ansvaret att göra det ingen annan kan för att mildra och begränsa skadorna. När nöden står för dörren måste regering och riksdag agera med stor snabbhet.
Hittills har det mesta av statens ansvar handlat om vilka bidrag och lån som staten ska hantera via statsbudgeten. Nöden har ingen lag, men staten kan stifta lagar. Två faror borde kunna mötas även med sådana åtgärder som inte genast belastar statsbudgeten, och som på sikt stärker samhällsekonomin och statsfinanserna.
Den ena faran är konkurser, de konkurser som inte skulle ha ägt rum, om viruset inte slagit till. Den andra faran är tvångsvisa försäljningar av produktionsanläggningar och hela företag.
I bägge fallen skulle regering och riksdag kunna besluta om ett moratorium, det vill säga en fördröjning av verkställighet till dess ett krav har uppfyllts eller ett tillstånd har upphört.
Under första världskriget utfärdades ett sådant generalmoratorium angående exekutivt indrivande av skulder i de flesta länder. I Sverige var under 1914 och 1915 ett av staten beslutat generalmoratorium i växlande grad beviljat.
Tänkbart moratorium 1: Staten borde snabbt kunna införa en fördröjning i till exempel sex månader av indrivande av skulder i samband med konkurs, med uttalad möjlighet att förlänga denna period, beroende på det allmänekonomiska läget.
Vidare: Företag i Sverige kan komma att köpas upp av icke svenska företag med stöd av ett annat lands regering, särskilt i tider av svag kronkurs. Även företagsköp mellan svenska företag och företagsägare kan i kristid ske under mindre välartade och icke transparenta former. Att försäljningar av produktionsanläggningar och företag är tvångsvisa kan vara formellt svårt att påvisa i varje enskilt fall.
Tänkbart moratorium 2: Staten borde därför snabbt införa en regel att varje avtal om försäljning av företag eller större del av ett företags produktionsanläggning ska offentliggöras och bli giltigt först efter till exempel två månader. Under denna tid kan andra intressenter, som av olika skäl inte varit informerade om den pågående och avslutade affärsförhandlingen, ha möjlighet att bjuda över, och säljaren ha rätt att häva avtalet.
Det finns säkert invändningar mot dessa två uppslag. Men det gör det inte mindre angeläget att regering och riksdag snabbt prövar dessa och andra liknande förslag, i företagsamhetens och hela folkhushållets intresse.
Carl-Johan Westholm
Ordförande i Uppfinnarkollegiet, tidigare vd i Företagarna och Svensk Handel.
onsdag 29, april 2020