Är alla svåra jobb viktiga? Är alla enkla jobb oviktiga? Man kan få det intrycket om man lyssnar på den aktuella debatten. Dessutom: att kalla vissa jobb för ”vardagsjobb”, är missvisande. Är det jobb som utförs på vardagar? Om inte – vad är då söndagsjobb? Jobb för fint folk?

Det mesta som görs, obetalt eller betalt, är viktigt. Något viktigt obetalt är något som individer själva valt att göra utan lön. Det kan vara livsavgörande för stunden (att undvika omedelbara faror), eller i längden (köksarbete, sköta sin hälsa, sin bostad, sin familj). Det som är – eller kan synas -– enkelt kan fordra åratal av förberedelser, enkla eller svåra. Förvärvsarbete och lönsamt företagande är något viktigt som andra finner värdefullt och därför betalar.

Det finns jobb som är mycket svåra, och som bara ett fåtal klarar av. Men alla svåra jobb är inte viktiga. Att gå över Kungsgatan i Stockholm på slak lina 15 meter över marken är svårt. Men det är inte viktigt. Hittills har heller ingen efterfrågan uppkommit – vilket är den rimliga definitionen på om en uppgift är viktig. Det är enklare att sopa samma gata ren från skräp. Kanske lite svårare med maskiner, men desto effektivare. Ingen har hörts protestera med att Stockholms gator hålls rena. Vi tycker nämligen att det är viktigt att de jobben görs.

Det centrala för välfärden är att så många som möjligt kan arbeta med det de är bra på, enkla jobb eller svåra. Inte att fastna i frågan om ett jobb är enkelt eller svårt.

Man kan alltså skilja mellan fyra slags jobb: viktiga, enkla och svåra – och oviktiga, enkla och svåra. Betalas lönen med skattemedel, måste tillräckligt antal väljare rösta för att ett visst jobb ska göras, för att det ska befinnas viktigt.

Svåra jobb kan ofta betalas mer än enkla jobb. Inte för att de är viktigare utan för att det är färre som kan utföra dem. Efterfrågade jobb behöver inte vara livsviktiga. Idrottsprestationer uppskattas av miljoner, som är beredda att betala för att underhållas av det. Men hjärtkirurgens vardagsjobb räddar liv.

Priset för ett visst jobb påverkar om det kommer att utföras. Produkter som görs i Sverige tyngs inte av mervärdesskatt – moms – vid export. Produkter och tjänster som säljs inom landet direkt till konsumenter, beläggs däremot med moms. Inkomstskatter, arbetsgivaravgifter och moms fungerar som tullar på köp av tjänster mellan individer i Sverige. Rut och Rot är inget privilegium för köparna utan ett sätt att minska skattediskrimineringen av den inhemska privata tjänstesektorn jämfört med exportjobb.

Nivån på lönerna för enkla jobb kan höjas på två sätt. Det ena sättet är genom lag eller tvingande kollektivavtal. De som utför enkla jobb får genast högre lön. Men inte lika många arbetslösa får sådana jobb, när färre vill eller kan betala den nya högre lönen.

Det andra sättet är att fler kommer på nya saker och nya metoder att tillverka och sälja. När det lönar sig att tänka nytt och göra nytt ökar värdet av den samlade produktionen. När det blir fler som gör svåra saker och därmed färre som konkurrerar om de enkla jobben måste arbetsgivarna i eget intresse höja lönen även för de senare. Dessutom har fler kunder råd att betala mer för de enkla och viktiga jobben. Enkla och viktiga jobb betalas högre i ett land där det är en stor andel som arbetar med svåra och viktiga jobb, än i ett land som har få svåra och viktiga jobb.

Carl-Johan Westholm
Ordförande i Uppfinnarkollegiet