onsdag 18, september 2013. Posted at 21:46
"Låna till skattesänkning"
"Folkpartiet vill låna till skattesänkning!" - sa blivande partiordföranden Olof Palme anklagande till folkpartiledaren Bertil Ohlin i slutet av 1960-talet.
Nu hörs samma kritik mot regeringen från den socialdemokratiska oppositionen.
Det beklämmande är att bägge parter verkar överens om att det är fråga om ett lån.
Men om statens investeringar finansierades över en särskild investeringsbudget, då skulle ingen anklaga någon för att finansieringen skedde med lån. Och resten av statsbudgeten skulle gå med överskott, även med nya skattesänkningar.
Motsatsen till att låna är att spara. Ska staten spara till skattesänkningar? Hur går det till? Genom att skära ned på investeringar?
måndag 09, september 2013. Posted at 07:54
Saab v Håkan Lans/GP&C. I sammandrag.
I flygplanstillverkaren och försvarskoncernen Saabs årsredovisning för 2008 finns en helsida som beskriver hur Saab är världsledande i försäljningen av navigationsutrustning för trafik på havet. De flesta av världens kuster har utrustats med Saabs basstationer för den obligatoriska världsstandarden AIS (Automatic Identification System).
Vad som inte framgår av årsredovisningen är att denna försäljning sker tack vare uppfinnaren Håkan Lans navigationspatent. Saab befann sig vid bolagsstämman 2009 sedan flera år i en tvist med Håkan Lans bolag GP&C Systems International AB (GP&C). Till stämman hade därför Håkan Lans rådgivare Carl-Johan Westholm, tidigare VD i bl a Företagarna och Svensk Handel, idag ordförande i Uppfinnarkollegiet, som aktieägare lämnat in en skrivelse, som yrkade att stämman skulle uttala att Saab borde betala enligt det mellan GP&C och Saab gällande avtalet.
Styrelsen hade yrkat avslag, och det blev också stämmans beslut. Men innan dess hade Saabs styrelseordförande Marcus Wallenberg, efter det att Carl-Johan Westholm förklarat bakgrunden, försäkrat stämman att ”Saab skulle göra rätt för sig” (återgivet i Dagens Industri 2009-04-17)
Saabs jurister och GP&Cs Westholm förhandlade sedan i omgångar. Så småningom kom Saab med ett slutligt bud till förlikning, som GP&C inte accepterade, men som Saabs fullföljde med en utbetalning av royalties för ett antal år tillbaka i tiden. Skulle GP&Cs sedan fortsätta tvista, tog sig Saab rätten att kräva återbetalning på den summan.
Håkan Lans tog betänketid, det är påfrestande på flera sätt för ett litet företag att tvista med ett stort. Men 2012 begärde GP&C skiljedom mot Saab. Håkan Lans hade skuldsatt sig för att betala utvecklingskostnaderna, och inte tagit ut någon ersättning själv för allt arbete. Saabs bud täckte bara en bråkdel av detta.
Som jämförelse kan nämnas att EU hade låtit validera Lans navigationspatent för en kostnad på närmare 200 miljoner euro. Det ger en uppfattning om värdet av patentet.
Skiljedomar är vanligen inte offentliga. Men i detta fall finns offentligt material hos Stockholms tingsrätt. Saab har nämligen inte velat lämna ut tillräckligt med de fakturaunderlag, som royalties till GP&C baseras på. GP&C har därför begärt s k edition hos tingsrätten, dvs att tingsrätten ska döma Saab att till GP&C lämna ut materialet. Och editionshandlingarna är offentliga.
Saab argumenterar starkt emot, och hävdar att det vore röjande av affärshemligheter. GP&C svarar att det inte har för avsikt att röja något, men har rätt att för egen del kontrollera avtalspartens underlag.
Saab beskriver användningen av Håkans Lans uppfinning som förlustbringande – samma uppfinning som i årsredovisningen 2008 kallas ”framgångsexempel”.
Saab säger till GP&C att försäljningen skett i dotterbolaget Saab TransponderTech, med förlust. Men om nu försäljningen har täckt det mesta av världens kuster, och beskrivits som ett ”framgångsexempel” för aktieägarna – vart har då pengarna tagit vägen? Har de gått in i den stora koncernens kassa, eller i några bolag utanför Sverige, mer eller mindre ägda av Saab?
Oavsett om verksamheten gett vinst eller förlust, är royaltyavtalet mellan Saab och GP&C inte grundat på resultatet utan försäljningssumman.
Saabkoncernens omsättning under de aktuella första tio åren på 2000-talet har redovisats till omkring 20 miljarder kronor per år. Av försäljningen har 10-15 procent angetts som icke-militär utrustning.