Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
June 2016 (2) May 2016 (3) April 2016 (2) March 2016 (3) January 2016 (1) December 2015 (1) November 2015 (2) October 2015 (2) September 2015 (2) August 2015 (1) June 2015 (1) May 2015 (2) April 2015 (3) March 2015 (1) January 2015 (2) December 2014 (5) November 2014 (4) October 2014 (3) June 2014 (3) May 2014 (3) April 2014 (4) March 2014 (3) February 2014 (2) January 2014 (1) December 2013 (4) November 2013 (1) October 2013 (4) September 2013 (2) August 2013 (3) May 2013 (4) April 2013 (2) March 2013 (2) February 2013 (2) January 2013 (3) December 2012 (3) November 2012 (1) October 2012 (4) September 2012 (1) August 2012 (1) July 2012 (4) May 2012 (2) April 2012 (4) February 2012 (2) January 2012 (6) December 2011 (1) November 2011 (2) October 2011 (4) September 2011 (3) August 2011 (2) July 2011 (1) June 2011 (3) May 2011 (2) April 2011 (2) March 2011 (2) February 2011 (3) January 2011 (3) December 2010 (3) November 2010 (4) October 2010 (4) September 2010 (4) August 2010 (5) July 2010 (5) June 2010 (4) May 2010 (3) April 2010 (3) March 2010 (2) February 2010 (6) January 2010 (5) December 2009 (2) November 2009 (5) October 2009 (8) September 2009 (2) August 2009 (1) July 2009 (3) June 2009 (3) May 2009 (4) April 2009 (5) March 2009 (4) February 2009 (3) January 2009 (4) December 2008 (7) November 2008 (8) October 2008 (10) September 2008 (5) August 2008 (10) July 2008 (5) June 2008 (10) May 2008 (14) April 2008 (8) March 2008 (11) February 2008 (11) January 2008 (14) December 2007 (12) November 2007 (12) October 2007 (11) September 2007 (9) August 2007 (14) July 2007 (5) June 2007 (11) May 2007 (18) April 2007 (13) March 2007 (12) February 2007 (7)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
If you are state blind, you do not see that state power is about right and wrong. State blindness is a special case of moral blindness. A moral blind person cannot see that any choice has a moral dimension. It is difficult to discuss paintings with a colour blind person - and to discuss politics with a state blind person.
Monday 06, June 2016. Posted at 09:10
Vifta med flagga eller knölpåk?
Samhörighet som väcker engagemang för fri- och rättigheter eller kvasireligiösa storhetsidéer med en strävan efter renhet och livsrum – nationalism kan innebära vitt skilda ting. Det skriver jag i den nya tidskriften www.kvartal.se idag, den 6 juni. (Articles June 2016)

Det är frestande att utnyttja känslan för samhället till att låta staten bli ett verktyg som med tvång främjar en specifik uppfattning om en enhetlig nationalstat. Nu är den politiska nationalismen på frammarsch.
Thursday 02, June 2016. Posted at 12:47
"Förlusträdslan och vinstbegäret"
I en Op-ed i SvD idag (Articles June 2016) tar jag upp frågan om hur nyföretagares förluster behandlas skattemässigt, jämfört med etablerade företagare. Med tanke på allt tal om vikten av nyföretagande är resultatet tankeväckande - eller borde i alla fall vara det.
Friday 27, May 2016. Posted at 14:18
Enighet om fel sak
Hur statens finanser redovisas kan för många förefalla vara ett trist och oviktigt ämne. Kanske det är en förklaring till vissa egendomligheter i det politiska livet, t ex den att regeringen och alliansen förefaller eniga om ett balans- eller överskottsmål i statsbudgeten - men inte gör någon skillnad mellan utgifter för investeringar och för konsumtion.

Hade det synsättet dominerat när svenska staten en gång skulle låna pengar för att bygga Statens Järnvägars stambanor, då hade det inte blivit mycket till järnväg i Sverige - om inte staten låtit ett privat företag, eller flera, bygga och äga stambanorna istället. För privata företag kan ju låna till investeringar. Den som sätter sig i skuld kan investera, på vinst och förlust.

Men infrastruktur är ofta per definition s k naturliga monopol - och om det inte regleras blir de lätt onaturliga monopol.

Jag återkommer till detta ämne i Svensk tidskrift (Articles May 2016).



Sunday 15, May 2016. Posted at 15:11
Lars Gustafsson 80 på tisdag, "Att skriva för SAF...":
"Lars Gustafsson har ett ganska omfattande filosofiskt och essäistiskt författarskap på sitt samvete som mest kommer att intressera avhandlingsförfattare i framtiden. Detsamma gäller väl hans tjänstgöring i de libertarianska trupperna. Att skriva för SAF (numera Svenskt näringsliv) sågs – av flera än man kan tro – som att han sålde sig för pengar som en fri författare inte borde tävla om."

Det skrev Magnus Ringgren på Aftonbladets kultursida den 3 april i en minnesruna över Lars Gustafsson, som den 17 maj, på tisdag, skulle ha fyllt 80 år.

"Lars G 80" - jag stirrar i min kalender, i den anteckning jag gjorde i början av året. Saknaden stirrar tillbaka.

Det Lars skrev 1979 för SAF "Offentligheter som förändras" var en expertrapport till SAF-kongressen 1980. Där myntades uttrycket "problemformuleringsprivilegiet".

Ja, pengar från den offentliga sektorn, dvs skattebetalarna, dvs via de politiska beslutsfattarna, de kan en författare få utan att sälja sig. Men pengar som inte passerat de politiska beslutskvarnarna och sammanträdestimmarna, de pengarna kan en författare sällan få utan att sälja sig.

Exemplet är en bra illustration till hur avgörande problemformuleringen är för förståelsen av den verklighet vi lever i, och lever av.



Sunday 01, May 2016. Posted at 08:27
Lars Gustafssons problemformuleringsprivilegium
Genom att mynta detta långa uttryck och förklara detta begrepp, så erövrade paradoxalt nog Lars Gustafsson själv en del av detta, en erövring som började 1979. Jag skriver om det i en gästkrönika i SvD idag. (Articles May 2016).

Paradoxalt, förresten? Jag tror Lars kanske skulle ha invänt lite vänligt och fundersamt, att när ordet "paradoxalt" används, så är det sällan något förvånande som sägs, bara ouppmärksammat. Paradoxalt är när teori och verklighet inte tycks stämma överens - men ofta handlar det om att den som tycker att så är fallet har varit ouppmärksam på det ena eller det andra. Inte bägge sakerna.
Wednesday 13, April 2016. Posted at 09:35
Inför Saabs stämma den 14 april: Utesluter inte stor ersättning till Håkan Lans
Saab utesluter inte stor ersättning till Håkan Lans.

En pågående tvist kan komma att kosta Saab mycket. I Saabs årsredovisning för 2015, som behandlas vid bolagsstämman imorgon, nämns en tvist för första gången.

Saab nämner inte vilket bolag som Saab tvistar mot. Men sannolikt avses GP&C Systems International AB (GP&C), som äger Håkan Lans patent på den obligatoriska världsstandarden för navigering till havs. Det som kallas AIS (Automatic Identification System).

Saab har länge varit världsmarknadsledande i att sälja basstationer kring världens kuster och floder. En försäljning i årlig miljardklass.

Saab försäkrar dock aktieägarna att den inte tror på en för Saab negativ utgång av tvisten. Men Saab uttalar sig ändå om följden för Saab om Saab tvingas betala. ”Den finansiella påverkan kommer inte att vara oväsentlig”, skriver Saab.

Saab höll fram - redan i årsredovisningen 2008 - sin försäljning av basstationer kring världens kuster som ett ”framgångsexempel”. Senare kallade Saabs jurist samma sak för ”en förlustverksamhet” i en inlaga i tvisten med GP&C.

Saabs bolagsstämma äger rum i Linköping den 14 april.

Följande är den exakta texten på sid 108 i årsredovisningen:

"Saab har en rättslig tvist rörande avtalstolkning, där en negativ utgång inte är sannolik och mot den bakgrunden har ingen avsättning gjorts. För det fall tvisten mot förmodan skulle resultera i en negativ utgång för Saab, kan det dock inte uteslutas att den finansiella påverkan inte kommer att vara oväsentlig."
Sunday 03, April 2016. Posted at 16:06
Sorgemusik för Lars Gustafssons vänner
Av en tillfällighet kom jag för några dagar sedan att åter läsa Lars Gustafssons "Sorgemusik för frimurare". Den utkom 1983 - och var bland annat en jämförelse mellan läget i Sverige och stora världen just då, i början av 1980-talet, och trettio år tidigare, den tidiga s k efterkrigstiden, som det hette om 1950-talet, trettio år senare, på 1980-talet.

Läsupplevelsen har nu fått en ytterligare dimension, inte av författaren men av tiden. Trettio ytterligare år har förflutit. Läsaren kan jämföra vad författaren skriver om 1950-talet och 1980-talet med egna upplevelser av 2010-talet - skillnader i vardagen av teknisk och politisk natur, och i attityder. Nu finns mobiltelefoner, och ett otal tv-kanaler, tidningar på nätet, och det senindustriella - zenindustriella? - samhällets omvandlingsnummer.

Politikerna i televisionsrutan ser plötsligt mycket medelmåttigare ut, verkscheferna ser ut som gangsters och tycks också hela tiden vara indragna i gangsteraffärer. - Ja, orden är Lars alter egos om 1980-talet, i bokens näst sista sida.

Lars skulle liksom denne ha fyllt år den 17 maj, i Lars fall 80. Nu blev det inte så. Dödsbudet kom för några timmar sedan i massmedia.

Jag talade med Lars första gången 1979, i telefon. Jag frågade om han ville skriva en expertrapport till Svenska Arbetsgivareföreningens kongress 1980. Om något som han ansåg viktigt."Kulturlivets och massmediernas livsbetingelser under en dominerande offentlig sektor" blev ämnet. Jag blev så glad att han ställde upp. "Offentligheter som förändras" blev titeln, och "problemformuleringsprivilegiet" sedan ett nytt ord i det svenska språket - som jag var övertygad om var för långt för att komma att återges, men hur fel hade jag inte.

"Ursäkta, men är det här vägen till Västerås?" - frågade en okänd man Lars och mig en gång när vi promenerade i Uppsalas lugna kvarter. Aldrig, vare sig förr eller senare, har jag fått den frågan. Det var som om den var regisserad av en skojande Herre uppe molnen.

Lars skriver om parallella världar, parallella tidslinjer i sin Sorgemusik. Låt oss hoppas och tro att det finns flera Västerås, Norberg, Uppsala, Austin och Stockholm där det går att få träffa Lars igen. Till dess går det bra att besöka hans böcker.

Thursday 17, March 2016. Posted at 15:22
"Liberalismen är större"
Ja, så löd rubriken i mitt manus till en kommentar som tidskriften Liberal Debatt varit vänlig nog att ta in i det nummer som kom med posten idag. Utgångspunkten var en portalartikel av Bengt Westerberg i förra numret, som jag hade vissa synpunkter på.

Bengt W svarar mycket noggrant och ofta instämmande; tidskriftens rubrik på min artikel blev något mer polemisk än avsikten, ehuru korrekt (Se Articles March 2016).

Även Olof Kleberg har en tankeväckande kommentar med anledning av Bengt Ws artikel.

I tider med twitter är det särskilt angeläget med tidskrifter som Liberal Debatt.
Monday 14, March 2016. Posted at 16:01
Sture Eskilsson - minnesord
Svenska Dagbladets ledarsida publicerade i söndags ett stort antal korta minnesord. (Mitt finns här under Articles March 2016.)

Jag träffade Sture första gången i början av 1969, då han hade hört om mitt intresse om ett sommarjobb på SAF. Sture var då biträdande chef för Avdelningen för samhällskontakt. Jag erbjöds att göra en utredning om nyvänstervågen, vars svall kändes även på Blasieholmen och hos SAFs delägare, de många företagen.

Nu blev det inte så. DNs chefredaktör Sven-Erik Larsson behövde i februari snabbt en vikarie på ledarsidan - och han ringde då till sina kollegor på sin gamla arbetsplats Upsala Nya Tidning och hörde sig för om det fanns någon skrivkunnig ung student, som inte förordade omedelbar revolution. Strax fick jag ett telefonsamtal. Jag tackade vänligt nej - jag måste ägna mig åt mina studier, sa jag väluppfostrat. De hade nämligen skett med ett öga, eftersom jag ägnat mest tid åt Folkpartiets ungdomsförbund.

Efter att ha ringt och talat med min gamle klassföreståndare Gunnar Stenhag om råd, ringde jag åter upp Sven-Erik Larsson och frågade om tjänsten möjligen fortfarande var ledig. Ja, sa han. Och ingen hade tidigare tackat nej till en förfrågan att skriva ledare i DN.

Så jag ringde sedan Sture och förklarade läget. Han förstod, och återkom senare med andra uppslag. Själv skulle jag skriva om utbildningsfrågor; jag var ju ung student (bara 21 år), så dem kunde jag, menade chefredaktören. I själva verket var jag genuint ointresserad av dem vid denna tid.

Däremot kunde jag skriva om försvarsfrågor - vilket däremot var chefredaktörens eget område, fick jag sedan reda på av de andra ledarskribenterna. Nå, det är en annan historia.

Jag tillhör alltså den allt mindre grupp som har personliga minnen av att bryta en tidningssida på blyteknikens tid. Det gjorde jag en gång i veckan på DNs sätteri, och tog ett avdrag av ledarsidan med mig på tio-tåget på kvällen till Uppsala.
Saturday 05, March 2016. Posted at 17:21
Sture Eskilsson 18 mars 1930 - 5 mars 2016
Sture Eskilsson avled i morse. Han kom att betyda mer än någon annan direktör i en näringslivsorganisation under 1900-talet för att säkra det enskilda näringslivets och den fria företagsamhetens ställning i folkopinionen i Sverige, trots att han aldrig beklädde någon VD-post.

Han var Svenska Arbetsgivareföreningens (SAF) informationsdirektör från mitten av 1970-talet (rättelse:1970) och många år framåt. Han tog initiativ till reaktiveringen 1978 av den sovande Näringslivets Fond och dess bolag Timbro och var länge dess styrelseordförande.

Tillsammans med Curt Nicolin, som var ordförande i SAF 1976-1984, kom dessa två att mer än några andra påverka opinionen och företagarklimatet i Sverige i en på många sätt avgörande tid. Utan deras insatser hade Sverige sett annorlunda ut idag.

När Sture fyllde 80 skrev jag några rader för Svensk tidskrift "Sture Eskilsson - bra för Sverige" (Articles, March 2010), vilka för mig känns lika aktuella idag.
Older postings »
« Newer postings
page 1 / 47